Skärgårdstankar april 2024

Nu börjar det bli svårt att förneka att våren är här. Självklart, eftersom vi nu går över i april, så blev det ett tillfälligt abrupt slut på vårkänslorna när snö kom tillbaka. Ytterst tillfälligt, men tillräckligt för att man ska bli lite sur. Mest utanpå dock, inget kan stoppa den inre glädjen när våren väl är på gång. För visst njuter man av att höra fåglarna föra liv igen, se gässen flyga stiligt i formation, notera att det skjuter små gröna skott på häckar och buskar, och till med att det kommer upp daggmaskar på asfalten, tyvärr för dem, och av allt som börjar röra på sig och leva igen. Trots allt elände som vi dagligen får rapporter om från den vida världen så är det svårt att inte vara förtjust i livet. Det är vår och sommaren som kommer, allt blir lite lättare.

Skärgårdsbor bryr sig om
När jag går i skogarna på Styrsö, vilket jag gör i hög grad för min ytterst pigga hund anser att han behöver mycket motion samtidigt som jag åker snålskjuts på det, ja, då blir jag så imponerad av det som gjorts och görs på frivilligbasis. Här på Styrsö har vi ju en grupp äldre, Stigfinnarna, som bygger stigar och fixar och donar för att ge oss en vardag av hög kvalitet. På de andra öarna i skärgården finns liknande grupper och initiativ, det är inte en subkultur på Styrsö, men det är ett särskilt sätt att se på sin egen fysiska omgivning, sitt vardagsområde. Detta att bry sig om och engagera sig tror jag är kännetecknande för grupper som bor mer eller mindre isolerat. Skärgården är naturligtvis inte den enda området varken i Göteborg eller i Sverige där sådana initiativ finns, men det skiljer oss förmodligen från de flesta i vår stad. Och det helt enkelt beroende på att vi har en annorlunda livsmiljö, vi är delvis avstängda från resten av staden, och vi har därför tagit initiativ för att ta hand om saker själva. Representanter i Ö-dialogen har nu tagit fasta på det och börjat på allvar diskutera hur vi ska arbeta för att mer leda den dialogen, istället för att kallas in till staden 6 gånger om året och bli matade med stadens synpunkter.

Styrsö Stigfinnare i tagen

Svårt att nå politiken
För de senaste månaderna har vi inom SSIS har haft samtal med de olika politiska partierna, och då slagits vi av politikernas oförmåga att se behoven som vi diskuterar bara utifrån helt medmänskliga vinklar. Istället verkar det ofta vara viktigare att ha en egen linje och gärna se till att den andra färggrupperingens förslag inte går igenom. Denna eviga markering av partipolitiska ställningstaganden istället för att resonera om de allmängiltiga behoven som finns är inte särskilt produktivt. För oss i skärgården, där det sällan blir partipolitiska ställningstaganden i diskussioner om de problem eller behov vi har, känns det som en ganska improduktiv attityd. Alltså, dags att ta initiativ lokalt!

Politiker markerar egna ståndpunkter

För vi inser att det ofta är för att de, våra kära politiker, inte riktigt begriper vad det innebär att bo i skärgården. Vi behöver ofta påminna dem om att vi inte har all den normala service som man har i staden. Vi har inte alla de alternativ som står till buds på andra sidan vattnet, det kan gälla hemtjänst, alternativa skolor, enkla kommunikationer när som helst med stor möjlighet att välja arbeten, parkeringsnormer, närhet till kulturutbud, mm. Vi har fina klippor att sola på om sommaren och fint vatten runtom, det är fint. Men många i staden tror att bo i skärgården är som att bo i Långedrag eller Askim. Vi vet ju att det inte är så, men vi älskar vår skärgård och har valt att leva där.

Då kan man ställa krav på våra politiker att de också ser till att lösa de särskilda problem som uppstår i skärgården, utan att slåss om dem. Tack och lov gick sanningen upp för de flesta när det gällde Asperöskolan, trots att det kommer att kosta staden lite extra så verkar den nu få vara kvar. Kostnaden för att lägga ner den och långsamt börja döda skärgården skulle bli mycket större. Staden hävdar att den vill ha en livskraftig skärgård. Det kan kosta något mer men den kommer också att bli lönsam om man gör rätt.

Det kan vi diskutera vidare om nästa gång! Njut av våren, även när den är lite seg, och njut av skärgårdsbefolkningens vilja att ta hand om sin egen skatt, sin miljö och sin kultur!

Gustaf

Aktiva Asperöbor

Hotet om nedläggning av skolan på Asperö som vi skrev om nyligen upprör verkligen. I onsdags kom ett Öppet brev till politikerna och idag en uppfordrande debattartikel av Sandra Daswani Bergerud. Bra att vår lokala tidning, Göteborgs-Posten är med på noterna och låter oss få plats i debatten. Prenumeranter kan läsa länkarna:

>> Öppet brev 2024-03-06 av Ewa Olsen >>

>> Debattartikel 2024-03-10 av Sandra Daswani Bergerud >>

Skärgårdstankar februari 2024

Februari brukar vara min verkliga hatmånad, alltså den månad som jag tycker sämst om. Den vinner till och med över november, som också är en sådan där trist mellanmånad med obestämbart väder, för mycket av snö, kyla, regn eller med en brist på allting, en månad som jag gärna skulle vilja vara utan.

Det behövs inte så mycket för jag ska bli på gott humör igen, en smula sol, en mås som sitter på en skorsten och försöker se ut som den äger hela världen, ett uppehåll i regnet till och med. Men glädjen varar ju ganska kort, strax börjar det regna igen eller något annat sker i världen som gör att man sätter sitt lilla hopp om bättring i halsen och sjunker ner i februaritristessen igen.

Detta års februari fick sig en ordentlig stöt i negativ riktning när jag hörde vad stadens styrande planerar att göra med en del av vår ö-värld. Asperös skola föreslås läggas ned!

Skolan på Asperö riskerar att bli öde

Den levande skärgårdens framtid är ytterst sårbar. På ett sätt som de som inte bor härute inte heller verkar begripa. På fastlandet kan både stora och små ändringar göras och negativa följder kan motverkas på en mängd sätt och i olika sammanhang. Hos oss är vardagen mycket skörare och en till synes liten åtgärd, som lätt skulle kompenseras på fastlandet, kan vara katastrofal. Och leda till ytterligare negativa resultat! Som när man ruckar på grundstenar!

Nära tillgång till en skola, särskilt då de första klasserna, är ytterst viktig för familjer med barn som flyttar ut i skärgården, liksom för de som redan bor där, men vill stanna även när familjen växer. Tillgång till skola är en förutsättning för ett livskraftigt bostadsområde, särskilt när det området ligger i havsmiljö. På fastlandet kan man tänka sig att skjutsa sina barn ett antal kilometer bort om det är priset man betalar för läget man valt för boende. På en ö måste man ta sig över vatten för att ledsaga sina barn, antingen till en grannö eller till fastlandet om skolan läggs ned.

År 2012 – ett gäng glada skärgårdsbarn

Vi börjar väl alla inse vart detta leder: för Asperöföräldrarna finns alternativet att ta dem till Brännö, vilket då normalt inte är åt det hållet de arbetspendlar, eller ta med dem till fastlandet och där försöka hitta en skola som har plats och är på rimligt avstånd från Saltholmens Brygga. Nu är man nog nära att flytta trots allt, för att skapa en rimlig skolgång för barnen. Och om man går i tankar att flytta ut i skärgården, som erbjuder en fantastiskt fin miljö för barn och ungdom, då avstår man nog lätt Asperö-alternativet. Och tji fick de som just flyttat ut!

Men jag misstänker att stadens styrande inte tar beslutet om att lägga ner skolan på Asperö för att det är en bra lösning för barn och föräldrar, nog inte ens för att man månar om lärarna. Nej, de gör det för att spara pengar, om de nu verkligen går vidare med det alternativet. Men nog kan man undra om det blir det så mycket sparande om man istället förlorar de boende i skärgården till att bli boende i kranskommunerna i söder och öster? Är en ö, som inte välkomnar arbetande familjer utan istället öppnar för fler sommarboenden, billigare för stadens ekonomi på längre sikt? Och är det inte så, bästa politiker, att när Asperö väl har lagt ner sin skola, står då inte Brännö i tur, eftersom de har marginellt fler elever? Och om Vrångö, Kössö, Asperö och Brännö inte har några skolor alls, utan det bara finns skolor på Styrsö och Donsö, har vi då en livskraftig skärgård, en sådan som ni så vackert uttrycker att ni vill ha i staden översiktsplan? Nej, det har vi inte!

Jag tror inte att ni, stadens politiker, verkligen vill motverka skärgårdens utveckling! Och jag hoppas ni inser vad som kommer att hända om man börjar lägga ner skolor! Vi önskar att ni kom hit, allihop, och på ett möte öppet för alla de boende i Skärgården, berättar hur ni planerar arbeta för att skapa en hållbar skärgård tillsammans med oss som bor här! En sådan som stadens översiktsplan föreslår!

Gustaf

Skärgårdstankar, januari 2024

”SSIS-bloggen” har nu funnits sedan i somras men jag är lite trött på titeln. Jag vill hellre den ska heta Skärgårdstankar. För att det är vad det är. Tankar om vår skärgård som, just i mitt fall, föds inom arbetet inom Södra Skärgården i Samverkan, SSIS. Vi, som är engagerade i SSIS, är ju en liten del av Skärgården och vi har som oftast tankar om vad som borde göras för att livet ska bli ännu bättre här på öarna. Det var därför vi startade SSIS för många år sedan och det finns fortfarande så mycket som pockar på förändring och förbättring. Vi i SSIS är ju också väldigt få i förhållande till alla andra i Skärgården, och särskilt i förhållande till allt som borde göras, bättras, tjötas om eller bara diskuteras. SSIS är ju en förening för föreningar i skärgården, men idén som det fungerar just nu är att vi ska ta tag i de frågor som tycks viktigast och där på olika sätt försöka dels sprida kunskap, dels stöta på de som har ansvaret för att sakernas tillstånd inte är bättre så att de ändrar sig.

Vi söker alltså samarbete och diskussion, med er alla i Skärgården och med de som sitter på andra sidan vattnet och bestämmer. Vi tror på samarbete, men vet att det behövs mer. Som tjat och namninsamlingar, mm. Men vad som är allra viktigast är samarbete mellan öarna, mellan oss alla som bor och/eller arbetar här. Och det är inte alltid lätt att hitta rätta kanaler för samarbete, inte bara för vi har alltid vatten emellan våra öar och inte så bra kommunikationer mellan dem, utan vi har också lite olika kulturer och problem.

Möten är viktiga för att det skall hända något

Detta går jag och funderar över så här i början av det nya året. Världen är ju full av konflikter, stora och förfärliga, men också mindre men likafullt viktiga. Förra året tog nästan priset i eländighet tycker jag, som faktiskt varit med ganska så många år. Vad världen och dess aktörer hittar på för att göra framtiden sämre kan och ska vi reagera mot – vi kan inte lämna fältet öppet för pågående förstörelse av de värden vi vördar. Vi är alltid små i förhållande till de krafter som vi vill reagera mot, helt sant, men en sak har jag lärt mig i livet: vi ska inte sluta bry oss för att vi tror att det inte lönar sig, men det viktiga är att tillsammans ta ansvar för det som är på den nivå där vi kan göra skillnad.

Samarbete med Ö-dialogen
Detta ligger bakom SSIS styrelses nya beslut om att få till stånd ett möte mellan Skärgårdens representanter i Ö-dialogen. För att då diskutera vad vi som representanter kan göra för att skapa möjligheter för Ö-dialogen och det samarbete mellan öarna och staden som kunde vara ett viktigt verktyg för att vända de negativa trender som vi ser ske runt omkring oss.

Ö-dialogen, som mest känns som en monolog från stadens sida, består av tre representanter per ö samt ett antal representanter för staden, både anställda och några få politiker. Fem möten per år, två timmar per gång, och utan status i stadens hierarki, är på tok för lite utbyte av information. Och leder heller sällan till något positivt.

Göteborgs stads styrsystem

Vi ser ju också i våra möten med de politiska partierna, som vi haft sedan i somras, att kunskapen om Skärgården är ytterst begränsad bland de som bestämmer över oss. Genom SSIS och Ö-dialogen skulle vi vilja hjälpa tjänstepersoner och beslutsfattare att få ta del av all den kunskap om öboende som finns bland öborna själva och som är nödvändig att ligga till grund för bra och kloka beslut för en livskraftig skärgård. Så nu tänkte vi kalla till ett möte mellan Ö-dialogens medlemmar i Skärgården och diskutera vad vi kan göra åt denna okunskap och men också vad vi kan göra själva för att tackla de problem som vi har. Gör man inte tillräckligt för oss i staden så kan vi ju försöka göra en del av jobbet åt dem!

Vi hoppas detta ska kunna leda till något gott. Bättre är det i alla fall att skapa ett samarbete mellan öarna som gör oss starkare och vår del av samhället mer robust, än att sitta på var sin ö och tycka att vi är bortglömda. Så ni får gärna ta till orda, alla, så kan kanske något hända!

Så går jag och funderar och tänker på hur viktigt det är att ta tag i sin framtid själv. För annars kommer andra och tar den ifrån oss. Som sker i stora delar av världen just nu.

Skicka gärna ett mejl med dina egna tankar till någon av kontaktpersonerna på kontaktsidan.

Gustaf

Vinterbloggen 2023

Så var vi där, när den vackra hösten blåste bort och efterträddes av vinter. Inte mängder med snö. Fast tillräckligt för att ställa till det på våra vägar, men också för att lägga en vacker tystnad över våra öar. Nog är det fint. Tycker jag, men det finns många andra som tycker snön bara är till besvär. Men vi borde nog se snön som ”det normala” och även om det är tillfälligt så känns det lite bättre. För ingenting verkar normalt annars just nu.

Den kommunala politiken
Stadens finanser är skrala, tydligen mer än normalt. Då söker man lösningar som i första hand ska minska kostnaderna. Vi vet alla att det inte är det optimala, det brukar leda till att man lastar över kostnaderna på andra i sin omgivning. Den förflutna tiden sedan jag hörde av mig i oktober har en del sådant att bjuda på från stadens sida. I min förra blogg nämnde jag våra politikers beslut att lägga planerna på en strategisk översiktsplan för Skärgården i papperskorgen. Denna gång vill jag berätta om stadens försök att bli av med kostnaderna för frakttrafiken.

För länge sedan gav staten bidrag till fraktkostnaderna som var ungefär 70% av kostnaderna, resten betalade de boende i Skärgården. Kommunen fixade upphandling och administration. Allt var frid och fröjd. Tills staten upptäckte att det var fel – sådana bidrag fick inte betalas ut till frakttrafik inom en kommun, vilket det ju var i vårt fall. Staten började således att trappa ner bidraget under en ganska lång period, vilket var snällt. Under den perioden skulle alltså kommunen, staden, ta på sig allt mer av fraktkostnaderna och nu är det så det är. Redan för ett par år sedan började dåvarande Trafikkontoret att diskutera med Södra Skärgården i Samverkan om det var möjligt att hitta en organisationsform där de statliga bidragen kunde fortsätta att ta huvuddelen av kostnaden. Vi var något skeptiska men diskuterade det gärna med dem, men när vi skulle tvingas till att begära juridisk hjälp för att ta fram ett förslag och ville att staden skulle bidra med detta, då dog diskussionen ut. För sådant stöd till enskilda organisationer kunde nämligen inte låta sig göras.

Göta lastar i Fiskebäck

Nu tog staden istället fram en ny prislista som skulle hjälpa staden. Men inte oss i Skärgården. Det skulle bli en rejäl höjning av fraktpriserna. Nu var deras förslag så dåligt tänkt och presenterat att det slängdes i papperskvarnen trots allt. Och det var då som det kom en förnyad förfrågan från de styrande i staden om vi kunde tänka oss ett möte för att diskutera möjligheterna att finna en form för frakttrafiken där staden inte var med. Eftersom SSIS inte är emot att diskutera med stadens politiker och tjänstemän, tvärtom, blev vi glada för förslaget att mötas och hade så tre politiker och tre tjänstemän på besök i skolsalen på Kössö.

Själv var jag med på länk, vilket inte är det allra bästa för den typen av möten, särskilt inte när det internet som jag använde gav upp efter ¾-delar av mötet. Det stod ganska klart redan efter en stund in i mötet att den lösning som de hoppades på var att få vägföreningarna i Skärgården att gå ihop på något vis och skapa en ekonomisk förening som skulle ta ansvar för frakttrafiken och sålunda också uppbära det statliga stödet. Tjusig idé, där har vi ju föreningar som åtnjuter stöd från befolkningen (eftersom alla som har fastigheter i skärgården måste vara medlemmar) och som förut har använts för att kamma hem vissa bidrag från staten till kommunens vägnät, t ex bidrag till byggandet av bron mellan Donsö och Styrsö.

Men vi påpekade att detta har diskuterats förut och befunnits nästan helt omöjligt. Vägföreningarna är ju skapade med ett ytterst väl definierat innehåll; att ta hand om vägarna Att lägga till uppgifter till detta måste gå genom ytterst svåra lantmäteriförrättningar som ingen vill eller kan ta tag i.

Dessutom har ju staden ett ansvar för att frakttrafiken fungerar i hela stadens område, alltså även i Skärgården. Att helt frånhända sig detta ansvar och inte ens stå som garant ifall frakttrafiken plötsligt skulle stå på näsan, vore ju helt befängt. Ingen annan ekonomisk förening, om man lyckas skapa en sådan för att få bidrag och ta ansvar för driften, skulle väl kunna ta risken att stå utan kommunala garantier om något skulle hända. Alltså, vi anser inte att det inte kan fungera utan stadens medverkan på olika sätt. Så nu sitter de sex deltagarna från staden och funderar på hur de ska klara detta. Tror jag i alla fall. De kanske har gett upp. Men bollen ligger på deras sida planen. SSIS och vägföreningarna och alla i Skärgården väntar med spänt intresse på utvecklingen.

Nu börjar det lukta lussebullar överallt så inget händer säkert förrän nästa år! Vi ska fortsätta hålla er informerade!

God Jul och ett Gott Slut på detta katastrofår. Vi hoppas på bättring!

Gustaf

Höstbloggen 2023

Idag blåser det. Rejält! Trots att det är lördag så är det inte många ute och promenerar, cyklar eller kör på vägarna. Även om det alltid blåser som tusan på hösten så får man en känsla av hur det kan bli när vädret slutar vara normalt för det mesta. När klimatförändringen gått så långt att det mesta som har varit “normalt” istället tillhör de lyckliga dagar då det inte regnar för mycket eller är för varmt, eller för kallt, eller att man blåser bort på vägarna. Skärgården ligger ju lite i fronten på förändringarna, den framtida ökande havsnivån eller allmän torka där våra naturliga vattenreservoarer är ytterst små, kan tas som exempel.

De flesta av oss som bor i Skärgården lär inte uppleva dessa stora förändringar. Vi, de flesta, är lite till åren och tillför ju själva en riskfylld utveckling, nämligen den sneda åldersfördelningen som präglar hela Göteborgs skärgård. Och som är bakgrunden till vårt stora motstånd mot väntade försämringar i vår kollektivtrafik, som ju kommer att sända signaler till de unga barnfamiljer som inte vill bo inne i staden att till Skärgården ska man inte flytta – det är för besvärligt att pendla och dyrt att leva. Och inte kan man parkera sin bil heller!

Barnfamiljer välkomna

Tack och lov ser vi ju att det trots detta kommit en del nya barnfamiljer på sistone och de är så välkomna. Men vi ser samtidigt att de flesta av de nya bostäderna som byggts, t ex på Styrsö, köps upp av sommarboende. Och det tillför ju inte fler åretrunt-pendlare som kan tvinga fram en bättre kollektivtrafik och en balanserad befolkningsutveckling. Och vi ser inte heller något särskilt intresse från stadens sida att vara med och ändra på någonting.

Vad håller ni på med?

Vi SSIS fortsätter våra något framtvingade möten med politiska partierna. Inte så att vi har mötts av någon fientlig ställning till vad vi för fram, de flesta av våra folkvalda vill väl, enligt egen utsago i alla fall. Men intresset har hittills i deras politiska liv inte varit särskilt aktivt vad gäller att stötta de förslag som finns, eller har funnits. Det finns också en tendens att göra partipolitik av frågorna, inte en genuin vilja att finna gemensamma sätt att påverka utvecklingen positivt. I omröstningen om den förslagna strategiska planen för Skärgården skulle komma igång nu, efter att ha presenterats i en förstudie i början på året, var talande. Vips grupperade man sig i röd/grön (nej-grupp) och blå grupp (ja-grupp). Och med hjälp av ett parti som bara ville rösta på sitt eget förslag, att Skärgården ska få en strategi så ska alla ytterområden ha en sådan, så föll alltså förslaget, inget strategiskt tänkande skall få göras! Och vi alla som tittar på undrar hur det kunde vara en kontroversiell partipolitisk fråga om man skulle arbeta fram en strategi för att styra framtiden för Skärgården. Vi har specifika problem här. Kan man inte diskutera dem inom staden på ett samlat och sansat sätt? Nej, säger alltså allt för många av våra folkvalda. Säger de nej bara för att de andra säger ja?

Vi ger inte upp!

Så vi fortsätter med våra besök hos politikerna. Någon gång ska de förstå och låta oss alla komma samman för att försöka lösa våra problem: kollektivtrafiken, frakttrafiken, skolorna, vården, mm. Och våra snåriga detaljplaner från 1950-talet som nu nytolkats och leder till att vi inte får bygga om våra hus! Och vårt behov av stöd till investeringar för att utveckla besöksnäringen som ju har så stor potential här! Vill inte politikerna diskutera dessa saker, ja, då får vi väl försöka hitta egna lösningar och tvinga igenom dem. Vi ska inte ge upp vår strid för en mer hållbar utveckling i Skärgården. Trots att vi har både klimatförändringar, lågkonjunktur, en värld i krig, mm, mot oss, förutom stadens ledning!

Vän av ordning säger nog: Ö-dialogen, den kan vara till hjälp! En väldigt tandlös organisation som träffas fem gånger om året och inte har något som helst ”säg” i staden. Vi hade fått igenom ett förslag att Ö-dialogen skulle vara en aktiv part i strategiarbetet, för då hade vi fått fart både på stadens tjänstemän och oss själva. Det förslaget var inte ens en del av beslutsunderlaget för våra politiker vid aktuellt tillfälle. Den möjligheten till lokalt engagemang var kanske inte riktigt välkommet. Så då får vi väl göra det själva!


Vi hörs framöver!

Gustaf

Tankar om skärgårdstrafik

När nu VGR och Västtrafik gör ett omtag i framtida trafikering av Södra skärgården finns det anledning att fundera på jämställdheten med andra liknande områden. Södra skärgården har ju kommunens längsta restider och därtill de i särklass sämsta resmöjligheterna och den sämsta turtätheten jämfört med alla andra bostadsområden i kommunen.

Andra förorter har betydligt högre turtäthet än vi i Södra skärgården

Jämförelser med andra öar i landet utan fast landförbindelse
Öckerö/Hönö ligger ju nära till. Norra skärgården har drygt dubbelt så många invånare som Södra Skärgården vilket innebär ett större resbehov för deras del. Men inte till den milda grad som nu råder. Dagtid avgår en färja var 10:e minut mellan Lilla Varholmen och Öckerö/Hönö. Södra Skärgården har entimmestrafik i snitt såväl under hög- (6-9 och 15-18) som lågtrafiktid (9-15 och 18-24). Trafiken till Öckerö/Hönö är dessutom helt avgiftsbefriad både vad gäller person- och godstransporter.

Detsamma gäller statens trafikering mellan Gotland och Fårö. Fårö har ca 500 invånare, en dryg tiondel av Södra skärgårdens, alltså rimligen ett betydligt lägre resebehov. Trots det är de, även vintertid, välsignade med halvtimmestrafik under hela dagarna inkl kvällar och t o m 15-minutersintervall under sommaren dagtid.

Ett annat lämpligt jämförelseområde inom kommunen är Säve, eller Gråbo, som är perifert belägna småhusdominerade områden, Gemensamt för dem alla sådana är att de har minst dubbelt så högt bilinnehav som Södra skärgården. Trots att de har mycket bättre tillgång till kollektivtrafik med mycket, mycket tätare turer (oftast 10-minuterstrafik) än Södra skärgården.

Kommunens skyldighet
Stadsjuristerna har pekat på att bygglovbeviljade bostads- och verksamhetsfastigheter ska kunna ”användas för sitt avsedda ändamål”. I och med att Staden beviljar sådana bygglov så undertecknar man samtidigt ett bindande avtal, ett slags kontrakt, som medför både rättigheter och skyldigheter både för Staden och exploatören samt de boende och verksamhetsansvariga. Stadens ansvar innebär att den ska tillse att det finns en väl fungerande teknisk infrastruktur så som el och VA, men även en transportinfrastruktur som står i rimlig proportion till vad som gäller kommunen i övrigt. Att det brister i detta hänseende bevisas av det faktum med åldrande befolkning på öarna som vi lider av och som vi ofta påtalat. Unga familjer undviker parkeringsproblem och besvärliga resor.

Mellan 2015 och 2022 ökade antalet fritidshus i Södra skärgården (d v s sådana som helt saknar folkbokförda personer på sin adress) med 71 st, d v s 10 per år. Sannolikt i huvudsak äldre som dör och där deras hus övergår till fritidsbostäder för arvingar eller nya köpare för sommarvistelse.

Låt nu våra styrande i alla partier motverka att Södra skärgården avfolkas och se till att vi får jämlika offentliga transporter!

2023-10-06
Södra Skärgården i Samverkan

Västtrafik backar!

Tack alla som stött SSIS’ kamp mot det oroande förslaget gällande skärgårdstrafiken. Nu meddelar Västtrafik att man gör ett omtag och skjuter dessutom fram eventuella omläggningar till januari 2028. Våra synpunkter och över 2.000 namnunderskrifter gjorde susen!

Läs om denna glädjande nyhet i Göteborgs-Posten

Red.

SSIS ledning har med anledning av beskedet skickat följande mejl till Bijan Zainali (S) som är ordförande i Västtrafik:

”Hej Bijan,
Det var med stor tillfredsställelse som vi idag tog del av nyheten att Västtrafik nu ska göra ett omtag med upphandlingen av skärgårdstrafiken. Vi ser att ditt team har hamnat i samma slutsatser som vi om problemet med omstigning på Bratten, och det trafikkaos som det kan skapa, mm. – ett omtag som också leder till att fler turer når in till Saltholmen. Vi inser ju att vi kanske hade en del med denna kursändring att göra och tycker det är utmärkt att de dina har kommit fram till liknande resultat som vi! Allt för att trafiken ska bli bättre!

Vi tycker också att det är bra att ni ser till att det finns mer tid för att utveckla både turlistor och driftfrågor. Vi vill gärna, med vår gemensamma erfarenhet i bakhuvudet, fortsätta att hålla en så öppen dialog som det är möjligt med er om det fortsatta arbetet! Och naturligtvis skulle vi uppskatta om vi fick ta del av det nya “tänket” som det skrevs om i GP, till exempel i form av en preliminär turlista.

Bästa hälsningar från SSIS, Södra Skärgården i Samverkan
genom
Gustaf och Patrik”

Sommarblogg 2023

Senast jag skrev var det strax före midsommar och jag lovade att vara tillbaka igen i augusti. Jag har missat den deadlinen, idag är det 7 september redan. Sommaren blev inte riktigt som vi trodde, tycker i alla fall jag. Först blev den varm och sedan blåsig som tusan och sedan blöt och blåsig. Och vi fick besök av Hans, stormen, men tack och lov så blev vi förskonade från de värsta delarna av Hans framfart. Men, som sagt, jag tycker sommaren blev lite skev.

Men det speglar allt som händer världen över. Det ser illa ut på alla håll, inte bara vädret som inte låter allt vara som det brukar, utan även konflikter och krig lite varstans. Och ett ökande intresse för den egna, privata utvecklingen på bekostnad av det gemensamma! Det sista är särskilt trist att se och höra för oss i SSIS. Vi är nämligen av den uppfattningen att det är tillsammans som vi kan få det bättre, inte genom en hopplös kamp mot varandra.

Västtrafik och sekretess
Det där kanske lät lite inställsamt och mjäkigt, men det har faktiskt präglat vår sommar inom SSIS. Den har präglats av vårt försök, att genom en namninsamling få Västtrafik att förstå att deras förslag, i den mån vi fick ta del av det, inte skulle vara det bästa för oss som bor och lever i skärgården. Antingen om vi pendlar till jobb på fastlandet, eller tjänar vårt levebröd på ort och ställe. Eller är pensionerade, sjukskrivna eller går i skolan, eller på andra vis lever i övärlden.

Vi fick in så många namn, mer än 2.200, att Västtrafik inte kunde låtsas som våra krav på mer information och bättre förslag inte fanns. Hör här ett reportage om när vi lämnade förslaget till kommunen! Vi fick till slut ett hyggligt förhållande till dem, särskilt till Västtrafiks ordförande Bijan Zainali, som vi fick nöjet att ta på en rundtur i vår vackra skärgård under ivrigt diskuterande. Det ledde kanske till att han insåg att det fanns saker i deras upphandlingsunderlag som inte var så lyckade. Fast det verkar trots det troligt att det bara fortskrider. Ett underlag dolt av ett krav på sekretess, som framställs som ett krav! Men hur kan det finnas formella krav på att hålla tyst om sakinnehållet i en stor upphandling som kommer att drabba oss alla? Ska vi sedan komma och klaga när allt är förhandlat och underskrivet? Och skapa behov av att ändra innehåll och förhållandesätt i efterhand? Visst är det en underlig inställning?!

Vi fick också veta att det är Västtrafik som har ansvar för kollektivtrafiken, men det är stadens ansvar att ställa krav i enlighet med diskussioner med avnämarna, som vi så fint kallas. Så tystanden, åtminstone den officiella, från staden Göteborg i framtagningen av det nya förslaget verkar då väldigt underlig. Detta har nu lett till att SSIS försöker få till stånd möten och diskussioner med stadens politiska partier, för vi kan inte sitta stilla och se staden helt lämna skärgårdens utveckling i händerna på Västtrafiks utredare.

Skall vi få en återgång till forna tiders köande vid Bratten med det nya systemet?

Vi ser ju hur prognoserna visar att det går sakta åt fanders i Skärgården med en negativ befolkningsutveckling (se bloggen 22 juni), fler gamla (som jag själv) och alltför få i produktiv ålder. Ett typiskt glesbygdsproblem! I Göteborg! Det måste man ju göra något åt. Så vi försöker få de politiska partierna att agera i enlighet med deras egna målsättningar: “En hållbar utveckling av Skärgården”. Och då är det inte bara kollektivtrafiken som vi vill lyfta, även om den just nu är mest tydlig och på tapeten. Det är också frågan om frakttrafiken och frågan om den ambitiösa planen på att upprätta en strategisk plan för skärgården, som man nu efter en första förstudie har lagt åt sidan, trots att den behövs så väl.

Bästa turistmålet
Vi har hela sommaren sett en massa turister besöka skärgården. Det är med viss stolthet vi visar upp våra öar, vi vet att Skärgården är en av de stora turistmagneterna. Men staden lägger inte manken till precis för att få det att fungera. Visst, vi har fått ut några bajamajor, men det är väl i stort sett allt. Går man ner på till Bratten så ser man att väderskyddet fortfarande står med krossade rutor så det regnar och blåser på både turister och boende. Ett fint bevis på att staden gärna säljer Skärgården, men inte bryr sig om den när det kostar en slant att hålla den proper.

Det finns naturligtvis mycket mer att klaga på men det ska jag inte hemfalla åt här. Vi fortsätter våra möten med politikerna och hoppas att det ska leda till att även tjänstemännen gör sitt arbete, både med att få till stånd en bättre kollektivtrafik och en bättre omsorg av våra kommunala installationer! Hör av er till SSIS, via hemsidan eller FB, om ni tycker det finns mer att påpeka och försöka få till stånd hos oss. Vi som bor här kan inte sitta still och avvakta att andra ska reagera!

Vi hörs! Gustaf

Ö-dialogen

Detta är Styrsös representanter i Ö-dialogen 2023. Övriga representanter är:

Representanter från nämnden för demokrati och medborgarservice

  • Ulf Johansson (S) – ordförande
  • Mariam Ismail Daoud (M) – vice ordförande
  • Stina Sewén (MP)
  • Johan Radix (C)

Representanter från kommunstyrelsen

  • Martin Wannholt (D) 
  • Ruben Malmström (S)
  • Anneli Rhedin (M)

Företrädare från öarna

  • Thomas Larson, Asperö
  • Lina Andersson, Asperö
  • Ingemar Taube, Asperö
  • Eva Sundén, Brännö
  • Henrik Sjöstrand, Brännö
  • My Ståhl, Brännö
  • Maria Karlsson, Donsö
  • Marie Sjövall, Donsö
  • Karolina Gustafsson, Donsö
  • Pia Witting, Köpstadsö
  • Ina Furtenbach, Köpstadsö
  • Patrik Gustafsson, Köpstadsö
  • Mie Svennberg, Styrsö
  • Gustaf Asplund, Styrsö
  • Hans Hirschi, Styrsö
  • Christina Sjödal, Vrångö
  • Johan Ternstrand. Vrångö
  • Håkan Karlsten, Vrångö
  • Jenny Linde, Knarrholmen
  • Lena Kornegård Lundmark, Knarrholmen
  • Peter Lundmark, Knarrholmen
  • Ingegerd Märs, Stora förö
  • Karin Eriksson, Stora förö

Här kan du hämta protokollet från 15 juni

2023-09-09 /pa